5 arbetsmiljörisker varje VD måste vara medveten om
Som VD har du det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Ta del av den här artikeln för att få insikter eller påminna dig själv om vad din verksamhet måste fokusera på. Flera tips som tar dig vidare i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Det finns många arbetsmiljörisker på alla arbetsplatser, som varje VD bör vara medvetna om. Det handlar både om den fysiska och sociala arbetsmiljön. Om arbetarna trivs både fysiskt och mentalt kommer det att leda till minskad sjukfrånvaro och högre produktivitet, så att ta arbetsmiljöfrågor på allvar är viktigt. I Sverige finns det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM som är ett bra ramverk med arbetsmiljöföreskrifter, AFS.
I det här blogginlägget berättar vi om fem arbetsmiljörisker du som chef bör ta hänsyn till för att skapa en trygg och säker arbetsplats.
Några konsekvenser som kan uppstå vid en osäker eller ohälsosam arbetsmiljö kan vara:
hög personalomsättning,
minskad produktivitet,
negativt rykte om företaget.
1. Omedelbara skador: förhindra arbetsolyckor och se till att fånga upp signaler
De vanligaste arbetsrelaterade skadorna beror på fall, rörelse med objekt och förlorad kontroll. De vanligaste kroppsdelarna som skadas är händer, fingrar, höft, ben och fötter. Tillbuden i Sverige ökar och tyvärr ligger dödsfall på arbetet flera år i rad på samma höga nivåer.
En arbetsolycka inträffar i regel när något skett som avviker från det normala i arbetet. Det kan vara den olycksdrabbade, eller någon annan, som utförde en arbetsuppgift på ett icke normalt sätt eller att något före olyckan frångick det vanliga. Tillbudsrapportering, det vill säga, när man ska rapportera tillbud/olyckor har en stor betydelse för ett företags säkerhetskultur och kan förebygga att dessa sker.
Fallolyckor var vanligast bland kvinnor 2018 och då räknas bland annat fall från höjd, exempelvis från tak och stegar men även att man halkar eller snubblar. Hos män var den vanligaste olyckan förlorad kontroll. Då ingår bland annat handverktyg så som knivar och förlorad kontroll över transportmedel.[1]
Det här kan du göra för att förhindra skador och olyckor på arbetsplatsen:
För att förhindra de arbetsmiljörisker som kan uppstå så som fall, se till att det inte står saker i vägen som någon kan snubbla på, att golv- och markytorna är plana och inte hala. Se också till att brunnar och gropar är täckta eller avstängda och att arbetarna bär säkerhetssele när de arbetar på höga höjder.
Undvik sår- och stickskador genom att se till att vassa eller spetsiga föremål är säkrade, till exempel med plasthörn- och kantskydd eller genom att förse arbetarna med bra arbetskläder och handskar. Verktyg och maskiner kan också vara farliga om de är trasiga, så se till att underhålla dem regelbundet.
Se även till att uppmuntra inrapporteringar på ”nästan-olyckor” dvs tillbud och skapa rutiner för att ta hand om dessa inrapporteringar. Inte minst är det viktigt att fokusera på åtgärder och uppföljningar.
Många arbetare får muskuloskeletala arbetssjukdomar som uppkommer efter återkommande arbetsbelastningar och arbetsställningar som inte är ergonomiska. Hos kvinnor är det främst transport- och maskinförare samt process- och maskinoperatörsarbete men även inom vården där lyft av vårdtagare kan vara slitande för både muskler och skelett. Hos män är det byggnadsträarbetare, inredningssnickare samt truckförare som främst får muskuloskeletala arbetssjukdomar. [2]
Många arbetsrelaterade sjukdomar är förslitningsskador på muskler. En arbetssjukdom är en arbetsskada som uppkommit genom annan skadlig inverkan än arbetsolycka. Exempelvis genom återkommande ensidiga rörelser. De som drabbas av dessa arbetssjukdomar arbetar ofta inom vården där lyft av vårdtagare sker.
Det här kan du göra för att förbättra lyft och arbetsställningar:
Lyft och förflyttning av tunga föremål För att förhindra musculoskeletala* arbetssjukdomar och minska på arbetsmiljöriskerna, se till att dina medarbetare är försedda med lyftutrustning eller transportband för att lyfta och flytta tunga föremål. Det finns många moderna tekniska lösningar som lindrar behovet av manuellt arbete. Om detta inte är möjligt, se till att arbetarna får korrekt instruktioner om korrekt arbetsteknik. Planera arbetet så att material lossas eller placeras nära arbetsplatsen, så att så lite bärning som möjligt krävs. Se till att varje arbetare endast utför denna typ av arbete under en mindre del av arbetsdagen.
*hur det påverkar muskler och rörelseapparaten.
Upprepande rörelser När arbete med upprepande rörelser och högt tempo blir ryggen och nacken ansträngda genom att vrida upprepade gånger eller under lång tid. Att arbeta med handhållna verktyg är också ansträngande för armar och handleder över längre tid, särskilt om kraft krävs. Se till att detta arbete bryts av med många pauser eller andra typer av mindre ansträngande arbete. Se till att de anställda har fått tillräckligt med tid för arbetet, så att det inte behöver arbeta snabbare än nödvändigt.
Arbetsställning för att minska arbetsmiljörisker Se till att arbetarna har rätt arbetshöjd för skrivbord (t.ex. justerbara bord). Ryggen belastas om den anställda behöver böja sig över sitt skrivbord. Arbete som utförs över huvudhöjd eller på marknivå är särskilt ansträngande.
Se till att medarbetare på kontoret som uteslutande arbetar vid datorn tar regelbundna pauser för att minska belastning på händer, armar och axlar. Att växla mellan att stå och sitta är en bra metod. Här spelar bra stolar som kan ställas in individuellt och höj- och sänkbara bord en viktig roll.
Ge tillräckligt med ljus eftersom otillräcklig belysning kan få arbetarna att luta sig in för att se bättre och på så sätt belasta rygg och nacke.
3. Psykosocial och mental hälsa – en del av den sociala arbetsmiljön
Den mest rapporterade arbetsrelaterade sjukdomen i Sverige för kvinnor är psykisk sjukdom med 45% av de totala anmälningarna av arbetssjukdomar. För män är siffran 20% vilket betyder att det är den näst mest rapporterade arbetsrelaterade sjukdomen.[3] En dålig psykologisk arbetsmiljö kan orsaka stress och utbrändhet och leder ofta till stor sjukfrånvaro, låg produktivitet, konflikter och hög personalomsättning.
Människor som utsätts för arbetsmiljörisker där det är en dålig psykologisk miljö kan ha problem med att koncentrera sig och komma ihåg saker och kan också vara nervösa, ledsna och trötta. Arbetsrelationer är en av orsakerna till dessa sjukdomar tillsammans med arbetskraven med hög kvantitet.
Det här kan du göra för att förbättra den sociala arbetsmiljön:
Arbetsrelationer: Var uppmärksam på eventuella konflikter på arbetsplatsen som kan eskalera till personattacker och kränkande åtgärder mot arbetare. Var särskilt vaksam om kränkningar sker mer än en gång och fortsätter över tid samt om arbetarna inte kan försvara sig.
Se upp för sexuellt kränkande beteende. Se till att ha en öppen dialog mellan arbetare och chefer om problemen samtidigt som du bör kommunicera tydligt att ett sådant beteende inte tolereras.
Kom ihåg att uppmuntra inrapporteringar via tillbud för alla typer av händelser och avvikelser, det gäller även kräkningar osv.
Ha fokus på arbete med hög kvalitet Skapa inte så mycket uppgifter till de anställda att de ständigt är tidspressade på att leverera. Ge plats i arbetsplanerna för att oförutsedda uppgifter kan dyka upp.
Var uppmärksam på kvaliteten och de kvantitativa kraven: korta tidsfrister i kombination med efterfrågan på högkvalitativt arbete kan enkelt skapa stress, så fokusera bra på planering och gör det i dialog.
Se till att arbetarna har öppen kommunikation med chefer om hur arbetet går och får konstruktiv feedback.
4. Kemiska risker och kemikalier på arbetet – skapa kontroll över kemiska produkter
Kemisk exponering är åtminstone delvis ansvarig för många hudsjukdomar (eksem osv), luftvägssjukdomar, cancer och reproduktionshälsoproblem. Endast i Sverige dör över 600 personer i arbetsrelaterad cancer varje år. Detta kallas bland för det dolda arbetsgivaransvaret men kom ihåg att det är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM.
Kemiska arbetsmiljörisker är ofta svårare att spåra eftersom många symtom från kemisk exponering först börjar dyka upp efter år av exponering. Det finns därför flera krav kring kemikaliehantering.
Farlig kemisk exponering orsakas av ett brett utbud av kemiska produkter som: lösningsmedel, bränsle, oljor, styren och många, många andra. Ångor, rök och damm som skapas genom produktionsprocessen skapar ytterligare hälsorisker.
Det här kan du göra för att förbättra kemikaliehanteringen:
A och O handlar om att du ska veta vilka kemikalier som finns i lokalerna och vilken fara de utgör för personalen. Det gör du genom att skapa en kemikalieförteckning, dvs en lista över alla kemiska produkter du har på arbetsplatsen.
Ta reda på om kemiska produkter på arbetsplatsen är farliga genom att titta på de röda och vita piktogrammen på etiketten och läsa deras säkerhetsdatablad (SDB/SDS) för ytterligare instruktioner.
Du ska även göra en grundlig riskbedömning av din lokala användning av kemiska produkter baserat på information i säkerhetsdatabladen. Tänk också på vilka farliga ämnen som skapas som en del av arbetsprocessen (rök, damm och ångor).
Ersätt farliga kemikalier med säkrare alternativ: Om substitution inte är möjlig, försök att minimera exponeringen så mycket som möjligt genom att använda organisatoriska och tekniska åtgärder. Personlig skyddsutrustning (PPE) är en sista åtgärd för jobb där inga andra åtgärder kan användas eftersom denna åtgärd har stört risk för mänskliga misstag.
Utbildning: Ge medarbetarna utbildning i säker kemikaliehantering – det är viktigt att göra det regelbundet. Tips! Ladda ner den här postern med piktogram (CLP-poster)
Se till att hålla dina säkerhetsdatablad uppdaterade och när du får in nya kemikalier så måste processen upprepas. Här är en checklista på vad du ska tänka på när du får ett säkerhetsdatablad. Nya kemiska faror upptäcks ofta för kända kemiska produkter, så se till att ha den senaste informationen tillgänglig för din kemiska riskbedömning.
5. Höga ljud och buller påverkar inte bara hörsel
Hörselnedsättning och tinnitus svarar för 10% hos män och 2% av kvinnor av de totala arbetsrelaterade sjukdomarna och rapporteras oftast vid tillverkning och konstruktion[4].
Om det finns ett högt brus på arbetsplatsen, antingen av plötsliga mycket höga ljud eller högt ljud under en lång tid. Dina medarbetare riskerar hörselskador och tinnitus, men högt ljud kan också orsaka stress, högt blodtryck och ökad trötthet.
Som tumregel är bruset för högt om du måste höja din röst för att tala med din kollega som är en meter bort för att höras. I Sverige är den maximalt tillåtna exponeringsnivån 85 dB för konstant brus och 135 dB impulstoppvärde.
Det här kan du göra för att minska ljud och buller på arbetsplatsen:
Mät ljudnivån och ljudets varaktighet. Hörselskador kan både orsakas av mycket höga ljud, plötsliga ljud och höga ljud under längre tid, så mät både konstant och toppljud i alla arbetsprocesser.
Investera i mindre bullriga maskiner om möjligt, alternativt bygg in bullerskydd eller om utrustningen kan placeras på ett bättre sätt.
Se till att det finns bekväma hörselskydd som används – gärna att det finns flera olika modeller.
